Tobax - Flyger högt och svävar

Jag har bloggat så många gånger idag, jag har varit så ledsen och sårad att jag mest har suttit och gråtit till och från hela dagen. Jag har inte publicerat något av det jag har skrivit och lika bra är det för det är inga trevliga ord.

Jag satt och funderade nu, jag har mått ovanligt dåligt den senaste tiden, kan detta till en viss del bero på att jag umgås med en person som för tillfället är deprimerad? Kan det vara så att jag trots min jag-tänker-fortsätta-som-vanligt-attityd har dragits ner i skiten och därför mår så här dåligt? Nu säger jag inte att det är den enda anledningen men jag tror att det kan ha en stor del. Jag brukar aldrig må dåligt på våren. Våren och sommaren är de bästa årstiderna tycker jag. Men inte nu, allt är bara jobbigt mest hela tiden. Jag känner mig ledsen mest hela tiden och saker blir hela tiden missupfattade till det sämre.

Men då kommer frågan, om jag nu påverkas och dras ner i en depression för att min vän har en vårdepression, hur påverkas då inte hon av att jag blir påverkad? Blir hon ännu mer deprimerad av att vi inte lyckas hitta en gylleneväg där vi kan komunicera och förstå varandra? Blir hon lika påverkad som mig? Har vi försatt oss i en nedåtgående spiral och om så är fallet hur ska nån av oss ta oss ur det? Måste vi helt enkelt sluta umgås med varandra? (Usch, hemska tanke det vill jag ju inte).

Finns det något sätt att hjälpa varandra ur detta? För mig känns det tyvärr som ett konstant mörker ligger över mig, skolan trycker på rätt hårt, att richard är i landskrona gör inte saken bättre, jag känner världens krav från både släkt och vänner uppe i umeå som verkar tro att jag är super women och orkar göra allting på en och samma gång samt att jag inte kan prata med min vän utan att känna att jag blir ledsen och irriterad hela tiden. Och mest av allt så är jag frustrerad. Detta är jobbigt, det här ska ju vara den absolut bästa tiden på året så varför mår jag helt plötsligt dåligt?

Till min släkt och mina vänner : Förlåt att jag inte finns där, att jag inte svara i telefonen(jag vet att det är olikt mig) alla gånger och att jag är rent av otrevlig i de flesta fallen. Jag orkar helt enkelt inte med mig själv just nu och än mindre orkar jag ta tag i någon annans liv tyvärr.. Bryt ihop och kom igen.. jag lovar att komma igen - det tar nog bara ett tag..