Sakta sakta blir lägenheten färdig, och även julfärdig :)
Det går sååå långsamt framåt när jag bara blir sämre och sämre och dessutom sover dåligt. Jag börjar känns igen det här från när jag var gravi med Filiph och det är tyvärr inga roliga minnen.
Har börjat gå på samtal hos aurora iaf, två möten och idag grät jag inte ens hälften så mycket som förra gången. Så det går ju framåt. Till slut kanske jag till och med ja. Tänka på och prata om Filiphs förlossning utan att gråta. :) och på så sätt våga föda naturligt igen. :)
Man kan ju hoppas iaf :D
